Idag känns det ingenting
Hello people! Idag är en dag med väldigt mycket ingenting-känsla. Jag är förvirrad över min livssituation och stressad över hur jag ska kunna reda ut den. Är osäker på vad jag vill och hur jag ska komma någonstans på riktigt. Osäker på hur mycket jag klarar av. Hur mycket jag kommer klara av i framtiden. Men jag försöker distrahera de tankarna så gott jag kan. Jag målar i min målarbok. Skriver. Läser eller kollar på någon serie när jag orkar koncentrera mig. Försöker plugga litegrann då och då.
Läkarsamtalet idag gick bra iallafall. Jag fick inte gå ut själv idag, men ska göra det imorgon med boendestöd. Föreslog att min boendestödjare T ska vara med på ett läkarsamtal nästa vecka eftersom hon ändå är den som faktiskt har bäst insyn i hur min vardag och funktionsnivå ser ut och har sett ut över tid. Det togs emot positivt, så förhoppningsvis kommer det också att bli så. Jag var tydlig med att antingen affektiva eller neuro måste vaska fram någon form av terapeutisk samtalskontakt snarast möjligt. Hon höll med och skulle försöka undersöka det och trycka på lite. Så det kändes bra. Lyrican sänks ytterligare från och med imorgon. Angående Seroquel så kom vi fram till att jag nog ändå ska ha kvar den eftersom den faktiskt har verkat antidepressivt när jag haft den i lägre dos. Så den kommer sänkas till 300mg, och då ska vi stanna där för att se hur det fungerar. Nästa vecka ska vi diskutera angående att byta ut Elvanse och försöka göra någon form av planering. Tydligen ska jag få ett kort uppföljningssamtal imorgon när ordinarie överläkare är tillbaka.
Jag hoppas den här inläggningen kommer kännas värd i slutändan. Just nu är det mest bara kaos i skallen. Men jag hoppas det ordnar upp sig snart.
Fred, kärlek, osv!
/Carro