Skitkväll. Men sånt är livet antar jag.

 
 
Ikväll mår jag skitdåligt. Jag är stressad över livet, framtiden, och hela jävla situationen. Och så är jag trött. Efter middagen var jag ner på stan en sväng, och sen gick jag hem en stund. Det blev nog lite väl mycket intryck, för när jag väl kom tillbaka till avdelningen var jag så stressad att jag knappt kunde tänka. Tvång kring precis allt. Allt kändes fel, tankarna gick i 300 knyck och jag höll i princip på att krevera. Fick vid behovs-medicin och la mig under täcket och försökte minimera intrycken så mycket som möjligt tills det började kännas bättre. Jag hatar att vara så intryckskänslig som jag är. Ännu värre nu när jag knappt varit utomhus på två veckor. 
 
Jag hade iallafall ett väldigt bra samtal med ordinarie överläkare idag. Fick en bra känsla av honom direkt, och han lyssnade och tog till sig det jag sa. Dessutom var vi överens om det mesta, så det kändes ännu bättre. Resultatet blev iallafall att han ska prata med min öppenvårdsläkare så fort som möjligt, och under tiden fortsätter Lyrica att trappas ut under veckan. Egentligen gör vi det lite fortare än rekommenderat nu, men det är mest för att jag vill kunna göra något åt min CS-medicinering så snart som möjligt och han ville inte göra två saker samtidigt. Vilket brukar vara resonemanget hos de flesta läkare. Men planen är iallafall att han förmodligen kan återkomma efter samtal med öppenvården senast på torsdag, och att jag blir utskriven i mitten på nästa vecka. Det beror såklart litegrann på hur allting går. Och så ska jag försöka gå hem ett par timmar varje dag, samt eventuellt ta en nattpermission i helgen. Därför var jag hem en stund idag. Imorgon ska jag också gå ut ett tag, och på onsdag ska jag hem och tvätta hela eftermiddagen. På torsdag efter läkarsamtal ska jag planera resten av veckan med min KP. 
 
Ärligt talat så blev jag lite orolig över hur det ska gå att åka hem efter att jag blev så totalt sönderstressad bara av någon timme i stan idag. Så jag tror det är bra att jag försöker göra någonting aktivt utanför sjukhuset varje dag tills dess. Och tar en nattpermission. Kanske äter middag hos pappa. Vi får se. Det är ju fortfarande en del oklarheter kring hur jag ska göra med iris när jag blir utskriven. Och den viktigaste punkten är tyvärr den allra mest oklara. Terapeutisk kontakt. Men mitt boendestöd håller på och drar i trådar där. Hon var även med på läkarsamtalet idag. Så det ordnar väl också upp sig så småningom. Fan, under helgen var jag ju så positivt inställd till framtiden med drömmar och visioner. Men okej. Jag är trött nu. Får försöka att lägga de tankarna åt sidan tills imorgon. 
 
Nu ska jag tröstäta godis och kolla på Family Guy en stund innan jag försöker sova. Sen hoppas jag på att jag mår bättre imorgon. 
 
Peace!
/Carro
 
 
Psykisk (o)hälsa, Tankar, Vardag | adhd, elvanse, lyrica, psykisk ohälsa, ångest | |
Upp