En vecka. Shit.

 
Om 1 vecka kan jag hämta nycklarna till min lägenhet. För första gången i mitt liv kommer jag att ha ett hem som är mitt eget. Där den enda jag behöver ta hänsyn till är mig själv. Det känns fantastiskt och skrämmande på samma gång. Men jag känner mig ändå så jävla redo för det här. Jag tycker faktiskt att jag förtjänar det här. Nu är det min tur. Min tur att känna att bitarna i livspusslet börjar falla på plats. Nu är det dags att börja leva på riktigt. Och ja. Det här är verkligen en big deal för mig. Av tusen olika anledningar. Jag hade egentligen tänkt skriva något längre och mer meningsfullt, men jag har så galet ont i huvudet så jag måste gå och lägga mig. 
Vardag | |
Upp