Är det såhär det känns att må bra?
Tjena hörni! Svart-vitt speglar inte min sinnesstämning just nu. Jag råkade bara bli snyggast så. Tvärt om så mår jag faktiskt ganska bra. Iallafall tror jag det. Jag vet inte riktigt hur bra "ska" kännas. Men jag har inte så mycket jobbiga tankar, känner mig inte ledsen, och har inte ångest av betydelse. Så..jag antar att det betyder att jag mår bra? Ja. Vi säger det. Jag mår bra.
Det känns konstigt att kunna säga att jag mår bra utan att ljuga. Och utan att tänka att "Ja, ja. Det är nog bara en bra dag". Jag menar, vad spelar det egentligen för roll om det bara är en bra dag? Det är ju liksom inte så jävla "bara". En bra dag är en bra dag. Punkt. Om jag blir attackerad av ångestmonstret imorgon har jag iallafall haft en lugn och bra dag idag. Eller om jag blir attackerad av ångestmonstret om en timme. Eller en kvart. Betyder det att jag kommer slungas tillbaka in i kaos, självdestruktivitet och sjukhus igen? Nej. Varför skulle det göra det?
Att ha de här tankegångarna är fruktansvärt ovant. Men ändå helt fantastiskt. Och ja. Jag vet att jag skrev ett liknande inlägg tidigare i veckan, fast då mådde jag dåligt. Men det handlade ju om samma tankegångar. Ni kanske förstår att jag blir lite förvånad själv över min inställning. Jag är inte alls van vid det här. Men ändå. Heja mig!