Det är okej att må skit
Vilken makalöst kass kväll det här är. Egentligen utan någon direkt anledning. Jag mår bara vidrigt dåligt. Ångestklumpen åker berg- och dalbana i bröstet. Huvudet gör sprängande ont. Trots att bra saker är på gång så vill jag bara gräva ner mig i ett hål och ruttna bort. Jag försöker trösta mig själv med att det blir bättre. För det vet jag ju att det blir. Så jag tänker inte hetsa upp mig med katastroftankar om att allting kommer rasa och gå åt helvete. Det vet jag att det inte kommer göra. Men jag har tryckt undan alla jobbiga tankar och känslor i flera veckor nu. Så nu tänker jag tillåta mig själv att ha ångest och känna mig ledsen. Känna mig ensam. Känna att livet är piss. Det betyder inte att jag på något sätt vill skada mig själv. Snarare tvärt om faktiskt. Jag vill leva. Och att leva innebär känslor, tankar och reaktioner. Även jobbiga sådana. Vissa kvällar, dagar, veckor, och kanske till och med månader kommer vara pissjobbiga. Men så fungerar livet. Och jag vet att jag kommer ta mig igenom det. Även om jag inte alltid kommer klara mig på egen hand så tror jag på mig själv. Jag vet att jag är stark. Jag vet att jag är kapabel till att be om hjälp när jag behöver det. Men ibland kommer jag ändå dra täcket över huvudet och bara må skit. Och det är okej. Det måste få vara okej. Jag lovar att jag inte kommer börja skita i allt igen.
Hoppas ni har en bättre kväll än jag. Nu går jag och lägger mig. Nya tag imorgon.